Vetenskapen

Fysiologin (A). Testiklarna ska hålla cirka 34 grader – några grader lägre än resten av kroppen. Det är därför de hänger utanför. Kroppen bildar ungefär 100 miljoner spermier per dag, och en spermie tar ungefär tre månader att bildas och mogna. 1177 Vårdguiden skriver rakt ut att trånga kalsonger eller dagliga varma bad kan få produktionen att stanna – och att den kommer igång igen när man slutar.

Den centrala studien (B). Tio friska italienska män bastade två gånger i veckan, 15 minuter vid 80–90 grader, i tre månader. Spermieantal och rörlighet sjönk kraftigt – mer än halverades enligt flera sammanfattningar. Sex månader efter att de slutade var allt normalt igen (Garolla et al. 2013, Human Reproduction). Hormonerna påverkades inte.

Vad det betyder i praktiken:

• Effekten är verklig, dosberoende och tillfällig. Den som bastar en gång i veckan och inte planerar barn behöver inte oroa sig.
• Effekten dröjer. Det du mäter i ett spermaprov idag speglar hur du levde för två–tre månader sedan.
• Räkna med tre månader för återhämtning – en full spermiecykel. Garolla-studien såg normala värden efter sex månader.

Andra värmekällor som studerats:

• Trånga kalsonger. I den största studien – 656 män på fertilitetsklinik – hade boxerbärare 25 % högre spermiekoncentration och 17 % högre antal (Mínguez-Alarcón et al. 2018). En översikt från 2026 påpekar att ingen studie visat effekt på faktiska graviditeter: lös passform är en stödjande lågriskåtgärd, inte en behandling.
• Värmeböljor och långvarigt sittande höjer temperaturen. En studie av 818 män i Singapore fann 46 % högre odds för lågt spermieantal efter 90 dagar med utetemperatur över 29,8 grader.
• Badtunna och heta bad. Kliniker som Mayo Clinic, Nordic IVF och Kry avråder generellt under den period man försöker få barn.

Vad svenska experter säger. Endokrinologiprofessor Mikael Lehtihet menar att värme och kylning spelar roll ”bara för män som ligger på gränsen och aktivt försöker få barn”. Andrologerna Elenkov, Lundberg Giwercman och Giwercman skriver i Läkartidningen att det ”fortfarande inte finns belägg för att livsstilsförändringar leder till förbättrad fertilitet”. Vi tycker båda förtjänar att citeras.

Källor: 1177 · Garolla 2013 · Mínguez-Alarcón 2018 (ESHRE) · Transl Androl Urol 2026 · Euronews 2024 · Läkartidningen 2022 · Metro Mode 2026 · Mayo Clinic · Nordic IVF · Kry.

• Svett är över 99 procent vatten, med salter, laktat och urea. Dess uppgift är att kyla (Baker 2019; 1177).
• Forskare som räknat på det fann att även kraftig svettning tar bort ungefär 0,02 procent av de miljögifter vi får i oss dagligen – 0,04 procent vid maximal ansträngning (Imbeault et al. 2018).
• PFAS, så kallade evighetskemikalier, utsöndras inte i svett – det visade till och med den forskargrupp som är mest positiv till svett som utsöndringsväg (Genuis et al. 2013).
• Mikroplast är partiklar och kan inte passera svettkörtlar. Mätmetoderna bakom rubrikerna om mikroplast i blod och sperma är dessutom ifrågasatta av kemister.
• Den största systematiska översikten om bastu kallar underlaget här ”scant and incomplete” (Hussain & Cohen 2018). Faktagranskaren Science Feedback: Unsupported.
• Bryan Johnsons egna procenttal är en persons stickprov på ämnen som lämnar kroppen på timmar, samtidigt som han bytte vattenfilter och skärbräda.

Varför vi ändå säger ”duscha efter bastun”: hygien, svalka, och för att skölja av salt och svett som torkar ut huden. Inte för att något återabsorberas – det finns ingen studie som stöder det.

Och skrubben? Värme mjukar upp det yttersta hudlagret så att döda celler lossnar lättare – det är gemensamt för finsk björkris, turkisk kese och koreansk seshin. Hudläkarorganisationen AAD säger: varsamt, ungefär en gång i veckan, aldrig på irriterad hud, återfukta efteråt. Det är allt det gör – och det räcker.

Källor: Baker 2019 · Imbeault 2018 · Genuis 2013 · Hussain & Cohen 2018 · Science Feedback 2024 · McGill OSS · AAD.