Forskningen
Vetenskapen
Det som är bevisat, det som är rimligt och det som är hype. Om bastu, värme och kroppen – åt båda håll.
Senast granskad 12 september 2026 · Källor kontrollerade 12 september 2026
Se alla källor
Bastu, värme och nyfikenhet
Vi älskar bastu och är nyfikna på hur värme påverkar kroppen. Det var också en av anledningarna till att vi började utveckla The Icebox.
Vår idé var enkel: att skapa ett par bekväma bastukalsonger med kylande gelinlägg för dig som vill ha lite extra svalka under bastustunden.
Vill du läsa mer om forskningen kring bastu, värme och fertilitet? Vi har samlat information och vetenskapliga källor i vår bastuguide.
Läs vår bastuguideSå läser du den här sidan
Vi visar med ett trafikljus vad vi själva säger: grönt säger vi rakt ut, gult säger vi med reservation, rött säger vi inte.
Allt vi skriver har en källa. De finns samlade under Källor längst ner på sidan.
Bastu och hälsa – det positiva
Nästan allt vi vet om bastu och lång hälsa kommer från en finsk befolkningsstudie: ungefär 2 300 medelålders män från östra Finland som undersöktes på 1980-talet och följdes i över 20 år (KIHD-kohorten, ledd av kardiologen Jari Laukkanen).
Fördjupning i forskningen
Jämfört med män som bastade en gång i veckan hade de som bastade 4–7 gånger i veckan:
- 63 % lägre risk för plötslig hjärtdöd och 40 % lägre total dödlighet (Laukkanen et al. 2015, JAMA Internal Medicine).
- Omkring 60 % lägre risk för stroke, i en uppföljning som också inkluderade kvinnor (Kunutsor et al. 2018, Neurology).
- Pass på över 19 minuter var kopplade till lägre risk än pass under 11 minuter.
Så här ska du läsa det: det är samband, inte bevisad orsak. Friska människor bastar mer, och bastuvanorna mättes en enda gång på 1980-talet. Kritiker vid McGill University påpekar att samma kohort publicerats i många skivor. Men mönstret är konsekvent, dosberoende och biologiskt rimligt – pulsen går upp till 120–150 slag i minuten, upp till 70 procent av blodet cirkulerar via huden, och blodtryck och kärlstyvhet sjunker efter passet.
Annat med stöd i forskningen:
- Huden. Regelbundna bastubadare hade bättre återfuktad hud och en hudbarriär som återhämtade sig snabbare efter värme (Kowatzki et al. 2008, Dermatology, 41 personer).
- Humör. Svenska bastubadare skattar sig lyckligare än andra (Luleå tekniska universitet, 2024) – enkätdata, inte experiment.
- Systematisk översikt. 40 studier med 3 855 deltagare fann bastu säkert för de flesta och gynnsamt för hjärt-kärlmått, blodtryck och livskvalitet (Hussain & Cohen 2018).
Kan sägas
Regelbunden bastu är kopplad till bättre hjärthälsa och längre liv i finska studier. Det är samband, inte bevis – men det är starka samband.
Säger vi inte
”Bastu förlänger livet”, ”bastu botar”, ”bastu renar kroppen”.
Källor för sektionen: JAMA Intern Med 2015 · Neurology 2018 (via Forskning & Framsteg) · Mayo Clinic Proceedings 2018 · Hussain & Cohen 2018 · Kowatzki 2008 · Läkartidningen 2018 · McGill OSS 2021 (kritik). Länkar under Källor.
Värme och fertilitet – riskerna
Här sammanfattar vi forskning om värme och reproduktiv hälsa. Resultaten gäller de studerade deltagarna, inte våra produkters egenskaper.
Fördjupning i forskningen
Fysiologin. Testiklarna ska hålla cirka 34 grader – några grader lägre än resten av kroppen. Det är därför de hänger utanför. Kroppen bildar ungefär 100 miljoner spermier per dag, och en spermie tar ungefär tre månader att bildas och mogna. 1177 Vårdguiden skriver rakt ut att trånga kalsonger eller dagliga varma bad kan få produktionen att stanna – och att den kommer igång igen när man slutar.
Den centrala studien. Tio friska italienska män bastade två gånger i veckan, 15 minuter vid 80–90 grader, i tre månader. Spermieantal och rörlighet minskade i den lilla studien. Vid uppföljningen sex månader efter avslutad exponering hade de uppmätta förändringarna gått tillbaka (Garolla et al. 2013, Human Reproduction). Hormonerna påverkades inte.
Vad det betyder i praktiken:
- Studien omfattade tio män och ett bestämt bastuupplägg. Den fastställer inte risken för alla bastubadare eller effekten på graviditeter.
- Effekten dröjer. Det du mäter i ett spermaprov idag speglar hur du levde för två–tre månader sedan.
- Garolla-studien såg återgång vid sexmånadersuppföljningen. Det är ingen garanti för en viss återhämtningstid för en enskild person.
Andra värmekällor som studerats:
- Trånga kalsonger. I den största studien – 656 män på fertilitetsklinik – hade boxerbärare 25 % högre spermiekoncentration och 17 % högre antal (Mínguez-Alarcón et al. 2018). En översikt från 2026 påpekar att ingen studie visat effekt på faktiska graviditeter: lös passform är en stödjande lågriskåtgärd, inte en behandling.
- Värmeböljor och långvarigt sittande höjer temperaturen. En studie av 818 män i Singapore fann 46 % högre odds för lågt spermieantal efter 90 dagar med utetemperatur över 29,8 grader.
- Badtunna och heta bad. Kliniker som Mayo Clinic, Nordic IVF och Kry avråder generellt under den period man försöker få barn.
Vad svenska experter säger. Endokrinologiprofessor Mikael Lehtihet menar att värme och kylning spelar roll ”bara för män som ligger på gränsen och aktivt försöker få barn”. Andrologerna Elenkov, Lundberg Giwercman och Giwercman skriver i Läkartidningen att det ”fortfarande inte finns belägg för att livsstilsförändringar leder till förbättrad fertilitet”. Vi tycker båda förtjänar att citeras.
Kan sägas
Garolla et al. (2013) såg minskat spermieantal och minskad rörlighet hos tio män under ett bestämt bastuupplägg. Prata med vården om värmeexponering om ni försöker få barn.
Säger vi inte
”Bastu gör dig steril”, ”våra produkter skyddar dina spermier”.
Källor: 1177 · Garolla 2013 · Mínguez-Alarcón 2018 (ESHRE) · Transl Androl Urol 2026 · Euronews 2024 · Läkartidningen 2022 · Metro Mode 2026 · Mayo Clinic · Nordic IVF · Kry.
Kylning – vad vi vet och inte vet
Studier av värmeexponering är inte bevis för att aktiv kylning under bastubad ger medicinska fördelar.

Fördjupning i forskningen
- 1980-talet. Urologen Adrian Zorgniotti lät 90 infertila män bära en kylanordning för pungen. Ungefär två tredjedelar förbättrade sina prov (Zorgniotti et al. 1986, Journal of Urology). Små, gamla och svagt kontrollerade studier – men det är ursprunget till hela idén.
- 2025. Bryan Johnson mätte sig själv: daglig 93-gradig bastu utan is halverade ungefär hans rörliga spermieantal på två veckor, och med is återhämtade sig värdena. Hans egen kommentar: ”Was it the sauna? Sauna + ice? Ice only? We don’t know.”
- Vad urologer säger. Michael Eisenberg (Stanford) i Huberman Lab: kylpack under bastubad är rimligt – men isolera mot huden, köldskador på pungen är på riktigt. Spermietestföretaget Legacy sammanfattar läget som ”no evidence to say that icing testicles will be of benefit”.
- Kyla och testosteron. Det finns inga belägg för att kyla höjer testosteron. Punkt.
De källor vi sammanfattar här visar inte att våra produkter har medicinska effekter. Vi säljer bastutillbehör för svalka och komfort, inte för att behandla eller förebygga hälsoproblem.
Med reservation
Det är rimligt att hålla pungen sval när resten av kroppen är i 90 grader. Om det skyddar spermierna är inte visat.
Säger vi inte
”Kylning förbättrar fertiliteten”, ”höjer testosteron”, ”skyddar dina spermier i bastun”.
Källor: Zorgniotti 1986 · Blueprint-bloggen (n=1) · Huberman Lab × Eisenberg · Legacy · Vice 2022.
Svett och utsvettning – varför vi inte använder modeordet
Bryan Johnson säger att hans bastuprotokoll ”annihilates toxins”. Det gör det inte, och det är lätt att visa.
Fördjupning i forskningen
- Svett är över 99 procent vatten, med salter, laktat och urea. Dess uppgift är att kyla (Baker 2019; 1177).
- Forskare som räknat på det fann att även kraftig svettning tar bort ungefär 0,02 procent av de miljögifter vi får i oss dagligen – 0,04 procent vid maximal ansträngning (Imbeault et al. 2018).
- PFAS, så kallade evighetskemikalier, utsöndras inte i svett – det visade till och med den forskargrupp som är mest positiv till svett som utsöndringsväg (Genuis et al. 2013).
- Mikroplast är partiklar och kan inte passera svettkörtlar. Mätmetoderna bakom rubrikerna om mikroplast i blod och sperma är dessutom ifrågasatta av kemister.
- Den största systematiska översikten om bastu kallar underlaget här ”scant and incomplete” (Hussain & Cohen 2018). Faktagranskaren Science Feedback: Unsupported.
- Bryan Johnsons egna procenttal är en persons stickprov på ämnen som lämnar kroppen på timmar, samtidigt som han bytte vattenfilter och skärbräda.
Varför vi ändå säger ”duscha efter bastun”: hygien, svalka, och för att skölja av salt och svett som torkar ut huden. Inte för att något återabsorberas – det finns ingen studie som stöder det.
Och skrubben? Värme mjukar upp det yttersta hudlagret så att döda celler lossnar lättare – det är gemensamt för finsk björkris, turkisk kese och koreansk seshin. Hudläkarorganisationen AAD säger: varsamt, ungefär en gång i veckan, aldrig på irriterad hud, återfukta efteråt. Det är allt det gör – och det räcker.
Kan sägas
Lever och njurar gör reningsjobbet. Bastun är för hjärtat, huden och huvudet.
Säger vi inte
”Detox”, ”renar kroppen”, ”svettar ut gifter”, ”tar bort mikroplast”.
Källor: Baker 2019 · Imbeault 2018 · Genuis 2013 · Hussain & Cohen 2018 · Science Feedback 2024 · McGill OSS · AAD.
Vätska, salt och alkohol
Två–tre rundor kostar en halv till en liter svett. Ersätt 1,25–1,5 liter per tappat kilo, med lite salt i – rent vatten i stora mängder späder ut blodet. Saltmängden i svett varierar tiofalt mellan människor, så känn efter själv. Och alkohol hör inte hemma i bastun: det är den enda riktiga faran.
Fördjupning i forskningen
- Ett normalt bastupass med två–tre rundor kostar 0,5–1 liter svett. Väg dig före och efter: ett kilo ned är en liter.
- Svettens salthalt varierar tiofalt mellan människor – 200 till 2 300 mg natrium per liter, i snitt omkring 950 mg (Precision Hydration, 30 000 tester). Vita saltränder på kläderna och svidande ögon betyder att du är en ”salty sweater”.
- Ersätt 1,25–1,5 liter per tappat kilo under de närmaste timmarna, med lite salt i. Rent vatten i stora mängder späder ut blodet. Vätskeersättning, elektrolytpulver eller ett par kryddmått salt per liter fungerar lika bra.
- Svenskar äter redan 8–11 gram salt om dagen mot rekommenderade 6 (Livsmedelsverket). Du behöver inte elektrolytpulver i vardagen – men efter ett rejält pass är ett extra gram natrium rimligt.
- Alkohol är den enda riktiga faran. De allra flesta bastudödsfall i Finland involverar alkohol. Drick efter bastun, inte i den.
Källor: Precision Hydration · 1177 · Livsmedelsverket 2023 · Finska Bastusällskapet · Läkartidningen 2018.
Vanliga frågor om forskningen
Källor
Saknar du en studie? Skriv till oss – vi uppdaterar sidan när forskningen uppdateras.
Bastu & hälsa
- Öppna källan
Laukkanen T. et al. (2015)
JAMA Internal Medicine - Association Between Sauna Bathing and Fatal Cardiovascular and All-Cause Mortality Events
- Öppna källan
Kunutsor S.K. et al. (2018)
Neurology - Bastu och stroke
- Öppna källan
Laukkanen J.A., Laukkanen T., Kunutsor S.K. (2018)
Mayo Clinic Proceedings - Cardiovascular and Other Health Benefits of Sauna Bathing: A Review of the Evidence
- Öppna källan
Hussain J., Cohen M. (2018)
Evid Based Complement Alternat Med - Clinical Effects of Regular Dry Sauna Bathing: A Systematic Review
- Öppna källan
Kowatzki D. et al. (2008)
Dermatology - Effect of Regular Sauna on Epidermal Barrier Function
- Öppna källan
Olsson S.B. (2018)
Läkartidningen - Bastubad kan vara bra vid ett antal sjukdomar – men fler studier krävs
- Öppna källan
Jarry J. (2021)
McGill Office for Science and Society - Sweating Out the Hype Over the Finnish Sauna
- Öppna källan
Hägglund H. (2025)
Forskning & Framsteg - Skriv ut bastubad på recept
- Öppna källan
SVT (2024)
SVT Nyheter - Ny forskning: bastubadare lyckligare än andra
- Öppna källan
Uppsala universitet (2020)
Uppsala universitet - Många hälsofördelar med bastubad (med kontraindikationer)
- Öppna källan
Finska Bastusällskapet (-)
sauna.fi - Sauna and health effects
Värme & fertilitet
- Öppna källan
1177 Vårdguiden (-)
1177 - Så fungerar det manliga könsorganet
- Öppna källan
Garolla A. et al. (2013)
Human Reproduction - Seminal and molecular evidence that sauna exposure affects human spermatogenesis
- Öppna källan
Mínguez-Alarcón L. et al. (2018)
Human Reproduction / ESHRE - Underkläder och testikelfunktion
- Öppna källan
Narrativ översikt (2026)
Translational Andrology and Urology - Garment fit, scrotal thermoregulation, and male fertility outcomes
- Öppna källan
Euronews (2024)
Euronews - Sperm count, concentration and speed suffer under extreme heat
- Öppna källan
Elenkov A., Lundberg Giwercman Y., Giwercman A. (2022)
Läkartidningen - Andrologisk undersökning bör ingå i infertilitetsutredningen
- Öppna källan
Metro Mode (2026)
Metro Mode - Kan bastubad förbättra mäns fertilitet? (prof. Mikael Lehtihet)
- Öppna källan
Mayo Clinic (-)
Mayo Clinic - Healthy sperm: improving your fertility
- Öppna källan
Nordic IVF (-)
Nordic IVF - Mer spermier
- Öppna källan
Kry (-)
Kry - Nio livsstilsfaktorer som påverkar manlig fertilitet
- Öppna källan
Forskning & Framsteg (2020)
Forskning & Framsteg - Tillskott gav inte bättre spermier (2 372 par)
- Öppna källan
Legacy (-)
Legacy - Saunas, hot tubs, and sperm production
Kylning
- Öppna källan
Zorgniotti A.W., Cohen M.S., Sealfon A.I. (1986)
Journal of Urology - Chronic scrotal hypothermia: results in 90 infertile couples
- Öppna källan
Johnson B. (2026)
Blueprint - My #1 Longevity Protocol of 2025
- Öppna källan
Huberman Lab × Michael Eisenberg (2023)
Huberman Lab - Om värme, kylning och pungen
- Öppna källan
Legacy (2025)
Legacy - Can icing your testicles improve fertility, testosterone, or sperm count?
- Öppna källan
Vice (2022)
Vice - Why Are People Icing Their Testicles?
Svett & utsvettning
- Öppna källan
Baker L.B. (2019)
Temperature - Physiology of sweat gland function
- Öppna källan
Imbeault P., Ravanelli N., Chevrier J. (2018)
Environment International - Can POPs be substantially popped out through sweat?
- Öppna källan
Genuis S.J. et al. (2013)
ISRN Toxicology - PFAS och PCB i svett
- Öppna källan
Science Feedback (2024)
Science Feedback - Lack of reliable evidence supporting the claim that sauna bathing is an effective way to “detox”
- Öppna källan
Schwarcz J. (-)
McGill OSS - Sweating like a pig
- Öppna källan
1177 (-)
1177 - Överdriven svettning (svettens funktion)
- Öppna källan
AAD (-)
American Academy of Dermatology - How to safely exfoliate at home
- Öppna källan
Finska Bastusällskapet (-)
sauna.fi - Quality guidelines for sauna whisks
Vätska
- Öppna källan
Precision Fuel & Hydration (-)
Precision Hydration - How to estimate how much sodium you lose in your sweat
- Öppna källan
1177 (-)
1177 - Vätskebrist och uttorkning
- Öppna källan
Livsmedelsverket (2023)
Livsmedelsverket - Hur mycket salt äter vi i Sverige?
Blue Balls Co. säljer bastutextilier och tillbehör för komfort. Våra produkter är inte medicintekniska produkter och vi gör inga påståenden om effekt på fertilitet, spermiekvalitet eller hormoner. Innehållet på den här sidan är en sammanställning av publicerad forskning och ersätter inte medicinsk rådgivning – har du frågor om din reproduktiva hälsa, prata med vården. Vi uppdaterar sidan när forskningen gör det. Senast granskad: 12 september 2026.
Gjort för bastugolvet
Forskningen förklarar varför vi bygger det vi bygger. Den är inget påstående om att en produkt gör dig friskare.
