Så väljer du bastumössa - och varför ull vinner

Varm luft stiger. I en bastu på 85 grader kan det vara 20–30 grader varmare vid taket än vid fötterna. Huvudet sitter högst och får den varmaste luften, samtidigt som hårbotten och öron har tunn hud och lite skydd.

Det är därför de flesta går ut för att huvudet säger ifrån, inte resten av kroppen. En mössa isolerar mot den strålande och stigande värmen. Huvudet blir varmt långsammare och passet blir jämnare.

I Finland och Baltikum är bastumössan standard. I Sverige har den varit ovanlig, men sprids snabbt bland dem som bastar ofta.

• Filtad ull: bäst. Ull isolerar mot torr värme, tål hög temperatur utan att smälta, andas och motstår lukt. Filtningen gör den tålig och formstabil.
• Linne: lätt och svalt, men isolerar sämre. Ett alternativ för den som bastar i lägre temperatur.
• Bomull: fungerar men blir tung och blöt av svett, och torkar långsamt.
• Syntet (polyester, akryl): undvik. Kan mjukna eller smälta nära aggregatet och luktar snabbt.

Mössan ska täcka öronen. Öronen blir varma först och är den vanligaste anledningen att man reser sig i förtid. En mössa som slutar ovanför öronen gör halva jobbet.

Den ska sitta löst. En tajt mössa pressar mot huvudet och blir varm. Luft mellan mössa och hår är en del av isoleringen.

Formen är en smaksak: klassisk rund kulle, spetsig tomteform eller bred brätte. Brätte skyddar ansikte och nacke lite mer men är klumpigare på en trång bänk.

Vedeldad bastu: här gör mössan störst nytta. Värmen är ofta ojämn, med het strålning från aggregatet och mycket löyly. Tjock filtad ull är rätt val.

Elbastu: torrare och jämnare värme, ofta 80–95 grader. Mössan hjälper framför allt när du sitter på övre bänken och vid längre pass.

Infraröd bastu: lägre lufttemperatur, 45–60 grader, och värmen kommer från paneler. Här är mössa mindre viktig. En tunnare mössa i linne eller tunn ull räcker om du vill ha något.

Ångbastu och hamam: nästan hundra procent luftfuktighet och lägre temperatur. En ullmössa blir snabbt genomblöt. Många klarar sig utan, eller använder en tunn bomullsduk.

Rökbastu: den mest traditionella formen, med mjuk men intensiv värme och sot i luften. Använd en mössa du inte är rädd om. Den kommer att lukta rök efteråt, vilket många ser som en del av upplevelsen.

1. 100 % ull, helst filtad. Kontrollera etiketten, inte bara färgen.
2. Täcker öronen när den sitter löst.
3. Tjocklek: tillräckligt tjock för att inte vara genomskinlig mot ljus.
4. Inga metalldetaljer eller plastmärken som blir heta.
5. Går att skölja för hand och torka platt.

Ull behöver sällan tvättas. Häng mössan att torka efter varje pass, gärna i frisk luft. Skölj i ljummet vatten när den behöver det, krama ur försiktigt och låt torka platt. Ingen tvättmaskin, ingen torktumlare: värme och rörelse filtar ullen ytterligare och mössan krymper.

Lukt försvinner oftast av att mössan får vädra ett dygn. Ull är naturligt motståndskraftig mot bakterier.

Bastumössan har använts i Finland, Estland och Ryssland i generationer. Den traditionella formen är en filtad ullmössa, ofta handgjord, med en rund eller spetsig kulle. Den har samma funktion i dag som då: att låta huvudet hänga med när resten av kroppen njuter av värmen.

I Sverige har bastun länge varit en plats för handduk runt höften och inget mer. Det håller på att förändras, bland annat genom bastuklubbar och vintersim, där mössan blivit en del av utrustningen.

Ull är uppbyggd av krusiga fibrer som fångar luft. Stillastående luft är en dålig värmeledare, så en tjock ullmössa bromsar värmen från bastuluften innan den når hårbotten.

Ull kan dessutom ta upp fukt utan att kännas blöt. När svett avdunstar från fibern kyls den något. Det är en av anledningarna till att en ullmössa känns behaglig även efter flera varv.

Ull brinner inte lätt och smälter inte. Syntetiska fibrer kan mjukna när de kommer nära ett hett aggregat eller hett trä. Det är den viktigaste säkerhetsskillnaden mellan materialen.

En torr handduk virad om huvudet fungerar som nödlösning. Den isolerar, men glider, blir blöt av svett och täcker sällan öronen ordentligt. Efter ett varv sitter den oftast i knät.

En mössa sitter kvar, täcker öronen och torkar snabbare mellan passen. Om du bastar ofta märks skillnaden redan efter en vecka.

Bastumössor säljs oftast i en storlek eftersom de ska sitta löst. Mät ändå huvudomfånget strax ovanför öronen om du har ett stort eller litet huvud. En mössa som är för liten åker upp över öronen, en som är för stor faller ner i ögonen.

Långt hår: sätt upp det lågt i nacken så att mössan sitter jämnt. Skägg och glasögon påverkar inte mössan, men ta av glasögonen i bastun. Metallbågar blir heta.

Vid vintersim och bastu vid sjön gör mössan dubbel nytta. I bastun håller den huvudet svalt, och på vägen till vattnet och tillbaka håller den kvar värmen. Många behåller mössan på när de doppar sig, så att huvudet aldrig blir iskallt.

En ullmössa som blivit blöt fortsätter att värma. Det är en av ullens stora fördelar jämfört med bomull, som blir kall och tung när den är våt.

Tänk på att en blöt mössa som hänger ute i minusgrader fryser. Ta in den och låt den torka i rumstemperatur.

En bra ullmössa håller i flera år. Den mjuknar och formar sig efter huvudet. Färgen kan blekna något av värme och ljus, det är normalt.

Små noppor eller lösa fibrer kan du ta bort för hand. Om mössan krymper har den oftast tvättats för varmt eller torkats för snabbt. Blöt den i ljummet vatten och dra försiktigt ut den till rätt form, låt torka platt.

En bastumössa är personlig, ungefär som en handduk. Den tar upp svett och hudfett. Ha gärna en egen och låt den vädra mellan passen.

Om bastun har en gemensam mössa: skölj den i ljummet vatten innan du använder den. För bastuklubbar och hotell är det enklare att be gästerna ta med sin egen.

• Den gör inte bastun mindre varm. Den fördröjer bara att huvudet blir för varmt.
• Den är inget skydd mot överhettning om du sitter för länge. Lyssna på kroppen.
• Den ersätter inte vatten. Uttorkning ger yrsel även med mössa.

Många tycker att det känns ovant i början. Mössan kan kännas varm när du sätter på dig den, men efter några minuter i värmen märker du skillnaden: pannan och öronen blir inte lika heta, och andningen känns lugnare.

Sätt på mössan innan du går in, inte när det redan känns för varmt. Då har ullen hunnit ta rumstemperatur och skyddar från första stund. Dra ner den över öronen och låt den sitta löst, den ska inte klämma.

Om du brukar kasta mycket vatten på aggregatet, testa samma mängd som vanligt de första gångerna. Det blir lättare att jämföra hur länge du orkar sitta med och utan mössa, och du märker snabbt vad som passar dig.

• Kan jag blöta mössan? Ja, vissa doppar den i kallt vatten mellan varven. Det fungerar, men den blir tyngre.
• Behöver jag en om jag bastar kort? Den gör mest nytta vid 80 grader och uppåt och vid pass längre än tio minuter.
• Kan jag använda en vanlig vintermössa? Hellre än ingen, om den är i ull. Stickade mössor är ofta tajtare och innehåller syntet.